Kategoriarkiv: Mitt SvD-arkiv

Empatitrötthet och samvetsstress

Kan empatitrötthet vara en orsak till utbrändhet och kan man bli utmattad av sitt dåliga samvete? Ja, om man får tro senare forskning. I Umeå har man länge studerat vad som händer när personal inom polisen och vården tyngs av dåligt samvete för att de inte hinner göra vad de ser att andra behöver. Det klarar man bara till en viss gräns.

De som för ofta och för länge tvingas agera på sätt som känns fel eller inte ge det bemötande som de ser att andra behöver orkar till slut inte vara inkännande längre. Som skydd reagerar en del med att bli distanserade och avstängda mot dem de ska hjälpa, några blir i nästa steg emotionellt utmattade.

Studierna i Umeå visar att dessa symtom utgör största risken för utbrändhet och identifierar det som samvetsstress. Andra kallar utbrändheten i människonära yrken för empatitrötthet.

Om detta har jag skrivit en serie artiklar som just nu publiceras i Svenska Dagbladet. Vill du veta mer om samvetsstress, om hur vår inlevelseförmåga kan slita på oss när vi har som yrke att ta hand om andra, om empatiforskning och hur man kan skapa system för att lätta på samvetet tillsammans – läs artiklarna! Du hittar länkarna här nedan.

”Frustrationen av att inte räcka till är gigantisk”

empatitrötthet
Polisinspektör Tobbe berättar i SvD 2 april 2017 om hur empatin får honom att orka.

När poliser och vårdpersonal inte kan ge det bemötande de ser att en annan människa behöver – då kan det dåliga samvetet bli som en tung ryggsäck. Det kallas samvetsstress och är den mest betydelsefulla faktorn för utbrändhet, enligt forskning i Umeå.

”Att inte hinna med sliter ont på min själ”

empatitrötthet
I SvD 3 april 2017:  Undersköterskan Anneli Holmgren kan  göra 27 hembesök på en dag och köra 15-20 mil.

Hemtjänstpersonal och läkare, poliser och sjuksköterskor. Paradoxalt nog kan empati och inlevelseförmåga göra att personal i människonära yrken blir sjukskrivna. Att möta andras lidande utan att ha tid att göra vad man kan blir känslomässigt stressande och kan leda till utbrändhet. En del kallar tillståndet empatitrötthet.

Ny metod lättar det dåliga samvetet hos vårdpersonal

empatitrötthet
Forskningen handlar om hur arbetssätt kan förändras i praktiken och i stora komplexa system. SvD 4 april 2017.

Forskare i Umeå har lett grupper i äldreomsorgen där personalen har fått tala ut om sitt dåliga samvete, en ny metod för att minska stress. ”De flesta av oss tror ju att alla andra klarar allt på jobbet”, säger professor Gunilla Strandberg.

”Alla personalgrupper får dåligt samvete av att inte ge tillräckligt god vård”

 

 

Artikelserien fortsätter söndag-måndag 9-10 april. Välkommen att berätta om egna erfarenheter av samvetsstress eller empatitrötthet för SvD. Idag-redaktionen publicerar valda gensvar från läsarna och du får vara anonym. Mejla mina (ex-)kolleger idag@svd.se

Fler SvD-artiklar av Agneta Lagercrantz

Hjärnan gjord för samarbete

Hålla mamma och pappa i handen när man riskerar att bli rädd. Söka sig till nära och kära när man blir otrygg. Sånt kanske vi instinktivt känner att vi vill göra.

Men nu kan hjärnavbildningar också visa hur närhet till andra som vi litar på försätter hjärnan i sitt bästa viloläge. Vi behöver helt enkelt varandra för att hjärnan ska spara energi – och ett sådant grundläge, byggt på samarbete och kollektivism, tror nu forskarna är mer sannolikt än den tidigare teorin om att viloläget uppstår när vi är ensamma och utan stimuli.

samarbete-idag
Idagsidan, Svenska Dagbladet, 15 september 2015. Delad på Facebook över 30 000 gånger första veckan.

Läs min artikel om den nya Social Baseline Theory i Svenska Dagbladet. Där berättar psykologiprofessorn James Coan om studierna som visar hur ”tillgången till andra människor förändrar hur hjärnan arbetar”. Det är som om den ”vet” att den kan räkna med samarbete för att lösa problem.

”Vi i väst skulle spara en massa energi om vi accepterade en mer kollektivistisk identitet.”

Läs mer

Medvetandet finns i Helsingfors

Är du nyfiken på medvetandet? Vad det är, om det existerar? Just nu samlas vetenskapsmän från hela världen och vänder och vrider på medvetandet ur ett filosofiskt, neurovetenskapligt, kvantfysiskt, kognitivt, psykologiskt och konstnärligt perspektiv.  Det är den årliga konferensen Toward a Science of Consciousness som öppnat i dag i Helsingfors och du kan följa den genom  videoklipp på den särskilda tevekanalen Consciousness Central TV.

För fyra år sedan hamnade den här konferensen om medvetandet i Stockholm tack vare en svensk försäkringsmäklare som hade fått extrema upplevelser efter att ha brutit nacken (du kan läsa om Christer Perfjell här eller i länken nedan). Toward a Science of consciousness, TSC, engagerar  professorer och docenter från olika universitet i världen för att berätta om den senaste forskningen om qualia och den fria viljan, om minne och narkos, om självmedvetande och kreativitet, om medicin och helande, klardrömmar, hypnos och parapsykologi …

I maj 2011 tillbringade jag fyra dagar i Magna Aula, Stockholms universitet, och intervjuade föreläsare och deltagare för SvD Idagsidans räkning. Du kan läsa artiklarna i serien ”Jaget, var är du?” här:

Läs mer