Trygghet och tillit. Så lätt och så svårt.

Relationen till terapeuten är det allra, allra viktigaste för den som behöver hjälp med sin återhämtning från svåra upplevelser, säger professor Paul Rapp i en video jag gjorde i Washington i våras. Tillit är, enligt hans kollega David Keyser, den viktigaste känslan. Som uppföljning på min artikelserie Psykisk återhämtning i Svenska Dagbladet lägger jag ut mina mini-intervjuer om deras forskning om trauma och återhämtning. Obs! Det är mitt första försök att filma intervjupersoner själv. Märks.

Så här säger Paul Rapp: För att komma ur posttraumatisk stress behöver man största, känslomässiga trygghet – just för att förlusten av kontroll är så total efter katastrofer eller andra omkullkastande händelser. Förutsättningen för känslomässig trygghet är villkorslös acceptans av det man upplever inombords. ”Man känner vad man känner – för att man känner vad man känner – av den enkla anledningen att man gör det”, konstaterar han.
Emotionell acceptans betyder inte att man accepterar en persons beteende. Paul Rapp blir mycket bestämd på rösten när han nämner klienter han haft som dömts för folkmord eller för knarkhandel. Deras handlingar kan han inte acceptera. Men han kan hjälpa dem till känslomässig trygghet för att de ska orka ta itu med vad de har gjort och vad de sett.

Paul Rapp är känd matematiker, har forskat i kaosteori och sadlat om till psykoanalytiker. Nu forskar han på trauma, hjärnskador och psykisk återhämtning hos amerikanska soldater. Läs mitt tidigare blogginlägg Hjärtslag kan förutsäga psykisk sjukdom. Paul Rapp samarbetar också med svenska forskare inom en tvärvetenskaplig dialoggrupp kallad Human Nature Exploration,  HumanNatE.

 

David-Keyser
David Keyser är neurofysiolog och anser att tillit till sin egen förmåga ger bästa motståndskraften vid svåra händelser.

David Keyser, neurofysiolog och officer inom marinkåren, talar om tillit som en viktig del av psykisk resiliens, motståndskraft mot svåra händelser. Tillit här handlar om förtroendet för sin egen kapacitet och som byggts upp av utbildning, erfarenhet och även träning. Den kallar han sann tillit, där man kanske testat sina gränser och fått förståelse för vad man klarar av. ”Falsk tillit kan komma om man överskattat sin förmåga i vissa situationer. Då tror jag man är mer känslig för traumatiska händelser och förmodligen har lägre motståndskraft”, säger han.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *