Självmedkänsla verkar vara ett bättre sätt att komma ur sitt uppskjutarbeteende (som vi väl alla har en släng av?) än att försöka tvinga sig att få saker gjorda. Prokrastinering skapar höga stressnivåer, och nu hävdar psykologiprofessorn Fuschia M. Sirois att stressen kan bero på starka negativa tankar om sig själv och känslan av att vara ensam om sitt problem. Hennes studie är den första som undersöker hur självmedkänsla kan reglera den stress som kommer från uppskjutarbeteende.
Fuschia M. Sirois är professor vid psykologiska institutionen på Bishops University i Quebec och är Kanadas stora namn inom forskningsområdet Health and Well-being. Hennes nya studie med över 750 personer visar på klara samband mellan uppskjutarbeteende och låg självmedkänsla samt mellan uppskjutarbeteende och hög stress. Ju lägre självmedkänsla, desto högre stress, dessutom.
Självmedkänsla kan mätas
Graden av självmedkänsla mäts enligt en skala med 26 frågor, och handlar om hur vänlig man är mot sig själv i allmänhet, hur sträng man blir mot sig själv i motgångar – som här, då man inte får saker ur händerna – och hur starka tendenser man har att isolera sig när man känner sig otillräcklig. I artikeln Can Self-Compassion Overcome Procrastination? skriver psykoterapeuten Linda Graham att hon ofta sett hur självkritik eskalerar för dem som har stora problem med att komma till skott med vad de ska göra och att att de sedan fastnar i en nedåtgående spiral av dålighetskänslor. Många drar sig undan och tror de är helt ensamma om att inte få saker gjorda. Enligt studien prokrastinerar studenter mer än vuxna – och en tolkning är att man som yngre har svårare att hålla hård självkritik ifrån sig än när man blir äldre och lär sig att reglera sina känslor.
Så istället för att kämpa emot sitt problem, bli hård mot sig själv och försöka piska sig att ändra på uppskjutarbeteendet är det mer effektivt att öva upp sin självmedkänsla, är resultatet av Fuschia M. Sirois studie. Kort sagt: Sluta skäll på dig själv och säg ”kom igång nu då”, ”gör nåt nån gång” och ”att du aldrig …” utan försök ha en mycket mer vänlig inställning till dig själv och din tendens att också den här dagen inte ha gjort det du tänkte … (Jag är precis i det läget just nu, så jag vet.)
Enligt Fuschia M. Sirois kan självmedkänsla – alltså en vänligare hållning till sina fel och brister – bryta den onda cirkeln självanklagelser–uppskjutarbeteende–självanklagelser–uppskjutarbeteende … och skydda oss mot stressen som kommer av negativa tankar om oss själva. Hon föreslår till och med att det kan vara enda sättet att på djupet ändra på det här beteendet att skjuta upp saker. Som man har så lätt att må så dåligt av.
Fuschia M. Sirois studie Procrastination and Stress: Exploring the Role of Self-compassion har nyligen publicerats i nättidskriften Self and Identity.