Självmedkänsla – ska vi prata om det?

I mars och april har jag hållit föredrag i kyrkor och bokhandlar, hos terapeutföreningar och i bildningsverksamheter –och jag upplever att intresset för självmedkänsla börjar växa. Boken går bra och många frågar efter fördjupning – kurser, utbildning, workshops.

Dags att ordna mötesplatser, tänker jag, och har nu genomfört en samtalskväll om självmedkänsla i frilanslokalen där jag jobbar. Jag tänkte samla ytterligare en grupp den 21 maj och alla är välkomna – oavsett om du hört mina föredrag, följt min mejlkurs Daily Bits Of Självmedkänsla  eller läst boken. Vi utgår från ämnet, och samtalar gemensamt utifrån vilka tankar och känslor som väckts hos oss när vi bekantar oss med begreppet Självmedkänsla.

Nyligen kom förresten en rapport från en amerikansk on-line-kurs i lyckoforskning, där det visar sig att en av de tre hörnstenarna inom självmedkänsla också är en av de tre viktigaste pusselbitarna för hållbar lycka: Nämligen känslan av att vara en människa bland människor. En öppenhet för det djupast mänskliga i oss, vår sårbarhet och ofullkomlighet, kan få oss att våga ta kontakt med andra och skapa gemenskap trots alla möjliga olikheter. För om det är något vi delar med andra här i världen, så är det att vi bara är människor och att vi är beroende av andra. Precis det man lär ut i självmedkänsla – att inte tro att man måste vara perfekt för att få vara med. Att inse att alla där ute har fel och brister. Att vi är människor. Och att vi mår som bäst när vi känner gemenskap, tillhörighet och kontakt med varandra.

PS! Kan du inte komma och prata om självmedkänsla den här gången, tänkte jag återkomma med nya datum efter sommaren.

Välkommen att höra av dig till mig så får du mer information!