Hoffice – konceptet för att kostnadsfritt jobba hemma hos andra, med andra – får just nu en enorm uppmärksamhet i hela världen. Allt började med ett reportage – nu delat över 7 700 gånger – i amerikanska Fast CoExist den 29 januari. Dagen efter dök bloggar upp i Kina och Sydkorea. En polsk tidning och en holländsk talk show vill berätta om Hoffice i Sverige. En Hofficegrupp har redan satt igång att arbeta hos varandra i Toronto och en sätts snart upp i Istanbul. Grupper i 15 städer i olika världsdelar har bildats. Nästan varje dag föds en ny Hofficegrupp.
Mitt första reportage om Hoffice publicerades i SvD Näringsliv i november. Sen översatte jag det till engelska (har kanske förenklat den globala succén litet). Och bjöds in till radions Nordegren och Epstein i måndags. Men idén som nu spridit sig i världen på bara två veckor har en alldeles egen berättelse. Läs om hur Christofer Gradin Franzén, civilekonom och psykolog, funderade när konceptet att jobba gratis hemma hos varandra tog form i liten skala förra hösten. ”Hoffice – the Story” är publicerat både här nedan och på Hoffice nya hemsida som lanseras i dag. Välkomna att titta in!
Hur kan vi skapa den arbetssituation vi vill ha – utan att använda mer av samhällets knappa resurser, och istället utgå från det vi har på ett effektivt sätt?
Det började på ett finansbolag i Irland 2006. Christofer Gradin Franzén var nyutexaminerad civilekonom från Stockholm och ville få ihop pengar för att starta en verksamhet med eko-turism – någonstans i världen.
Micro economy+buddhism googlade han för att hitta det sammanhang han ville lära sig av. Han fick en enda träff: den sekulära Sarvodaya-rörelsen på Sri Lanka.
Christofer stannade ett halvår. Sen bröt oroligheter ut och det blev aldrig något eko-turismprojekt. Hela tiden deltog han i Sarvodayarörelsens sociala arbete som går ut på att människor i byarna först får hjälp med att hjälpa sig själva och sedan varandra för att få sina grundläggande behov tillfredsställda – mat, vatten och tak över huvudet.
Den här erfarenheten av rörelsens Shramadana, gåvoekonomi, som Christofer Gradin Franzén fick med sig hem blev så småningom grunden i Hoffice.
Hoffice innebär att man via en särskild Facebooksida bjuder hem andra till att dela en strukturerad arbetsdag. Men bakom 45-minuterspass, pausaktiviteter och att berätta vad man vill hinna med finns en bakomliggande filosofi som står på fler ben: kollektiv intelligens, gåvoekonomi och aktionsforskning, hur kunskap utvecklas genom att testa hur den fungerar i verkligheten.
Det här har Christofer Gradin Franzén i sin tur vaskat fram ur två västerländska universitetsutbildningar – i ekonomi och psykologi – och två hörnstenar inom buddhismen – medkänsla och meditation. Medkänsla praktiserade han på Sri Lanka. På sommaren direkt efter tränade han meditation hos zen-mästaren Thich Nhat Hanh i franska Plum Village. Och sedan började han på psykologprogrammet vid Stockholms universitet.
Nu är han 35 och gör praktiktjänst i Kalmar för sin legitimering.
Varför ytterligare fem års studier till just psykolog?
– För att jag tror att kunskapsområdena psykologi och buddhism, särskilt meditation, har störst betydelse för våra samhällsförändrande processer i dag. För mig handlar de om hur vi ska skapa ett hållbart, mer kärleksfullt och vackert samhälle utan att vi förgås av det system som vi skapat hittills.
Idén till Hoffice växte fram hösten 2013 då Christofer Gradin Franzén tog fram ett psykologiskt brädspel för samarbete – Cohero – samtidigt som han skrev på sin examensuppsats. Han satt vid köksbordet och fick inte tillräckligt mycket gjort. Han var för ensam. Så Christofer och kompisen Johline Lindholm, ordförande i en miljöorganisation, började jobba hemma tillsammans. Det fungerade så bra att de funderade på om det gick att utveckla idén vidare. Men inte till vilket pris som helst:
– Vi frågade oss hur vi kan skapa den arbetssituation vi vill ha – utan att använda mer av samhällets knappa resurser, och istället utgå från det vi har på ett effektivt sätt?
Han tänkte att det hemma hos fler ”arbetsplatslösa” människor finns skrivare, trådlösa nätverk och annat man behöver för att klara jobb och uppdrag på distans. Han kallar våra hem för en underutnyttjad resurs.
– Problemet med att jobba hemma är för de flesta att man är ensam i den komplexa soppan vi kallar livet, skrattar Christofer. Alla beroenden av att distrahera sig, alla flyktmekanismer hit och dit – de är svåra att hantera när man sitter på egen hand.
Det var så han och Johline började prata om att dela sina arbetsdagar med fler, till och med människor de inte kände. De bjöd in tio personer var och trodde aldrig det skulle bli större än så. Nu löd frågan: Hur skapar vi bra arbetsstrukturer och samtidigt ger oss själva och varandra det vi behöver för att må bra? Strukturen de tänkte fram består än i dag: jobba i koncentrerade 45-minutersperioder, berätta inför varandra vad man vill göra under dagen samt roliga pausaktiviteter.
Nu har Hoffice funnits i drygt ett år och intresset växer explosionsartat.
Vad har lagts till i filosofin sedan starten?
– Att betona frivilligheten ännu mer. Strukturen finns, den ska vara stödjande och absolut inte auktoritär. Det ska vara lätt att säga nej till det man inte vill ha. Man är på Hoffice på egna villkor.
Frivilligheten i att ge och ta emot Hoffice har varit viktig också för Christofer själv. Där har han kunna uppleva den särskilda process som uppstår när man berättar om sina egna, unika behov och får dem tillgodosedda genom stödet från andra – precis det han lärde sig om i Sarvodaya-rörelsen.
– Det uppstår en vilja i mig att ge tillbaka och att lyssna till andras unika behov. Det är så jag tror att vi genomför samhällsförändringar. Här i väst blir det bara på ett annorlunda sätt än på Sri Lanka.
Vill du veta mer om teorierna som Christofer Gradin Franzén har byggt Hoffice på, kan du läsa här nedan.
Gåvoekonomi
Sarvodaya-rörelsen är inspirerad av buddhism och Ghandis sociala filosofi. Den bygger på ett ideellt arbete kallat Shramadana (”att donera ansträngning”), gåvoekonomi. Sarvodaya är Sri Lankas största folkrörelse och finns i 15 000 byar. Man hjälper människorna att i första skedet få mat, dryck och tillräckligt med skydd. Därefter ska byn få förbättrade kommunikationer och en vacker miljö, skolor och kulturell/intellektuell stimulans.
Allt det här är grundläggande mänskliga behov – ändå är det viktigt att se att varje människas behov är unika, förklarar Christofer Gradin Franzén. Man lär sig lyssna till vad var och en behöver och ger dem stöd för att behovet ska tillgodoses.
– Att själv få detta av sina medmänniskor är som att starta en process. Man blir beredd att hjälpa andra.
I gåvoekonomin finns ingen tydlig ekonomisk överenskommelse mellan människor, inga organiserade band för att ge och ta emot. Man får känna efter vad något är värt för en själv och ge tillbaka därefter.
– När vi ger av våra resurser i en västerländsk kultur är det inte nödvändigtvis av våra pengar, påminner Christofer.
Hoffice innebär att öppna sitt hem till andra som en gåva. Men som deltagare handlar det också om att ge av sina personliga resurser in i gruppen, förklarar Christofer Gradin Franzén. Det kan vara tips på kontakter eller nya samarbeten. Det uppstår ett stöd för arbetsrutiner och visioner.
– När människor upplever att de får en gåva väcks viljan att själv ge. Och när vi ger får vi ofta mycket tillbaka – vilket gör att vi har ännu mer att ge. Det ger positiva gåvocirklar.
Kollektiv intelligens
Våra livssituationer är mycket komplexa och svåra att hantera på egen hand, menar Christofer Gradin Franzén. Men vi kan öka vår intelligens att hantera dem genom människorna omkring oss. De som har möjlighet och vill ger sitt stöd som en gåva till den som behöver. Det kallas kollektiv intelligens.
– Någon bidrar med sina kognitiva resurser, en annan engagerar sig med tid, en tredje lyssnar inkännande – och vips har vi skapat en bubbla av kollektiv intelligens runt personen. Man får fler perspektiv på problemet och kan hantera en högre komplexitetsnivå.
Aktionsforskning, att lära av hur man gör
Aktionsforskning är en metod som försöker synliggöra sambandet mellan kunskap och handling, oftast i sociala system. Metoden går ut på att undersöka om en åtgärd fungerar genom att pröva den i praktiken, trial and error, trial and error. Återkopplingen skapar en inlärning genom så kallade ”feedback-loopar”.
På Hoffice handlar det för varje deltagare om den egna arbetsprocessen. När man berättar vad man tänker hinna med under en arbetsdag och inför varje 45-minuterspass, och efteråt uttalar högt vad man hann med, så tydliggör man sina egna arbetsprocesser för sig själv. Detta skapar dessutom en ansvarsskyldighet – det man sagt att man ska göra inför andra ökar sannolikheten att man faktiskt gör det. Den här feedback-loopen ökar chansen att man lär sig av sina egna misstag.
– Om vi inte medvetandegör dem för oss själva kommer vi bara att göra om samma misstag, om och om igen, konstaterar Christofer Gradin Franzén.
Fokus
Det är känt sedan länge att människan har svårt att koncentrera sig längre än 40 minuter i taget och att vi behöver pauser. Hoffice har satt arbetspassen till 45 minuter för att det inte ska bli för uppstyckat med pauserna och för att man ska ha några minuter på sig för start och nedstängning. Pausernas huvudtema är stillhetsövningar och fysisk aktivitet som man vet underlättar koncentration. Meditation, lekfulla övningar och stretchrörelser kan vara exempel på vad som händer i pauserna.
– Då övar vi koordination, balans, styrka och smidighet. Lekar tar kontakt med barnet i oss. Meditation knyter an till vårt innersta. Om vi använder många olika delar i oss tror jag det skapar synergier, säger Christofer Gradin Franzén.
Att följa sina drömmar
När Chrisotfer Gradin Franzén talar om Hoffice säger han ofta att idén ska stödja människor i att följa sina drömmar. Vad betyder det?
– Att vi är okej som vi är, och att vi ska få komma och ta stöd från andra precis som vi är. Delaktigheten gör det lättare att följa vårt hjärta, och att få göra det vi drömmer om innerst inne skapar mening. I Hofficesammanhang kanske det inte innebär att tjäna en miljard…
– Jo, säger Christofer och rättar sig: man är så klart välkommen också med den drömmen.
Andlighet
Andlighet finns med i Christofer Gradin Franzéns livsfilosofi. För honom innebär det att betrakta livet som heligt. Han citerar en amerikansk icke-tillväxt-aktivist, Charles Eisenstein, som menar att människors tillvaro har två dimensioner – vi är på en gång unika delar och oundvikligen sammankopplade.
– Då kan man se världen som en vackrare och mer hållbar plats. Man förstår att alla människor är unika. Samtidigt inser man att vi behöver varandra, för vi är alla sammankopplade. Det är den väg framåt för världen som jag vill se och som många drömmer om.