Vill du ha arbetskamrater fast du inte är anställd och inte har råd att hyra en frilanslokal? Vill du stötta andra som vill skapa en mer hållbar värld och få stöd själv? Läs mitt reportage om det nya konceptet Hoffice (publicerat i SvD Näringsliv) här:
Han har plats för tio, elva personer om några kan jobba i soffa eller fåtölj. Han har kök och snabbt Wi-Fi. Och ett tyst rum för telefonsamtal – ”fast det blir förstås vårt sovrum” som Amrit Daniel Forss förtydligar i sin Facebook-inbjudan till att ordna Hoffice i lägenheten på Reimersholme i Stockholm.
Hoffice är ett koncept där man jobbar hemma hos andra och ihop med andra. Det är alltid gratis. I gengäld stöttar man varandra med både arbetsgemenskap och disciplin: passen klockas och bryts med pausaktivitet. Man berättar vad man tänker hinna med och vad man faktiskt hann göra. Lunchtid bestäms gemensamt – ”jag har röjt i kylen så ni kan få plats med era matlådor” – och man kan hitta ett Hoffice någonstans i Stockholm flera gånger i veckan.
– Det är ett slags gift economy, säger psykologen Christofer Gradin Franzén, 35, en av initiativtagarna. Vi öppnar våra hem som en gåva till oss själva och andra som vill bidra inom strukturen.
Det blir fullt den dagen SvD gör reportage. Amrit får hjälp med att ställa upp extrabord på bockar och Gösta tar sin favoritplats i en laminofåtölj. 45 minuter i taget hör man bara väggklockan – tick-tack, tick-tack – och tangentljud. Eller hur någon reser sig och viskande försvinner med mobilen. Sedan kommer signalen om att det är dags för tio minuters paus med sträckningar, meditation – eller varför inte discodans?
Hoffice startade i november förra året som ett sätt för Christofer Gradin Franzén och hans kompis Johline Zand att skapa ett socialt sammanhang på dagarna. De gillade flexibiliteten med att inte ha en fast arbetsplats men upptäckte att de inte fick saker gjorda när de satt ensamma vid köksbordet.
– Vi bestämde oss för att bjuda in tio personer var och skapa en mer arbetsplatsliknande miljö i våra egna hem, säger han. Vi hade inte tänkt att det skulle bli större än så.
Nu har Hoffice Stockholmsgrupp över 600 medlemmar och nya grupper har bildats på flera ställen i Sverige och Danmark. Människor går med för både gemenskap och disciplin och strukturerna för en dag är inte tagna ur luften. Christofer Gradin Franzén utgår från psykologisk forskning om metoder för hur man jobbar bäst (se fakta längst ned).
”Vi ville skapa strukturer för att de som vill ska kunna följa sina visioner.”
Så här kan det låta inför ett arbetspass:
– Jag ska förbereda ett föredrag om pilgrimsvandring, säger Gösta Tingström, 51, frilansande präst och etikkonsult.
– Jag ska skriva en stipendieansökan som måste vara inne klockan ett, säger Rebecka Pershagen, 28, som är skådespelare och har utvecklat en app för platsbaserade teaterföreställningar.
– Jag ska designa ett nyhetsbrev, säger Andreas Sidkvist, 33, process- och projektledare som utvecklar ett webbaserat program för hållbara beteendeförändringar.
Tystnaden sveper in alla i rummet. I pausen skickar vi handklappar till varandra och berättar sedan vad vi ska hinna med under nästa pass: Arkitekten Petra Karsenbarg ska fortsätta med ett inredningsuppdrag för Danderyds sjukhus, Amrit klippa klart en film och Christofer förbereda en teambuilding han ska hålla i Åre. Klockan prick 12.00 sträcker Rebecka upp händerna och visk-skriker ”YEEES! Nu har jag klickat på send” och får en applåd.
Christofer beskriver Hoffice som en förändringsrörelse för att stödja andra att ”kunna göra det de brinner för” – som att arbeta för en mer hållbar värld. Vid lunchen pratas det om att handla på second hand, AirBnB-finansierat boende och att kunna jobba utifrån sina egna värderingar (Petra pekar på sitt hjärta).
– Vi ville skapa strukturer för att de som vill ska kunna följa sina visioner, förklarar Christofer. Ofta ryms dessa inte inom ramarna för befintliga organisationer.
Själv har han nyligen föreläst om konceptet för KTH-studenter som vill börja använda Hofficestrukturerna som ett stöd i studierna. Vilket i sin tur har lett till att Stockholmshem funderar på att stötta ett Hofficeliknande projekt i Bagarmossen och den finska tankesmedjan DemosEffekt undersöker om det kan ingå i arbetet med att bygga hållbara stadsdelar.
Tillbaka på Reimersholme. Direkt efter lunch är Amrit starkt koncentrerad i sina redigeringslurar – ”äntligen hör jag vad de säger egentligen” – och blir klar med filmen. Rebecka tillåter sig att ta tag i sitt sociala liv på facebook och Gösta är litet splittrad. Men när dagen är slut konstaterar han:
– Det är ett sjukt effektivt arbetssätt. Jag har fakturerat, fått dokument klara och verkligen bockat av. Jag är så nöjd.
FAKTA – Hoffice.nu
En sluten grupp på Facebook där man bjuder in andra till gratis arbetsgemenskap i sina hem. För Hoffice.nu – Stockholm har ett tiotal medlemmar hittills varit värdar, oftast i Kärrtorp, Hammarby, vid Hornstull och på Reimersholme. Cirka hälften av medlemmarna har någon gång deltagit i ett Hoffice-evenemang, ett 20-tal har det som arbetsvardag.
Ett värmländskt Hoffice har haft sin första träff i Molkom. En grupp har bildats i Malmö/Lund och efter att detta reportage publicerats också en i Järna/Gnesta/Mölnbo i Sörmland, en i Uppsala och en i Köpenhamn. Den senaste är Hoffice Hälsingland.
Strukturen bygger på klockade arbetspass och att alla bidrar med förslag till pausaktiviteter. Samtalen på luncherna styrs bort från det mest ytliga för att bygga tillit mellan deltagarna. Syftet med Hoffice är att stötta dem som inte har anställningar och kontor och som vill arbeta för något de drömmer för. Ofta handlar det om en mer hållbar värld.
Bästa arbetsdagen, enligt psykologi- och aktionsforskning
Tid per arbetspass: 45 minuter, man kan inte koncentrera sig mer än 40 minuter i taget. Hoffice har testat och enats om att man behöver några extra minuter i ”startkostnad” för att komma i gång.
Koncentration: Mindfulness och fysisk aktivitet ökar förmågan till fokus och läggs in i pauserna. Pågår i tio minuter mellan arbetspassen och bestäms gemensamt.
”Ansvarsskyldighet”: Att inför varje pass säga högt vad man vill göra ökar chansen att man faktiskt får saker gjorda.
Tidsåtgång: Vi har svårt att bedöma hur lång tid arbetsuppgifter tar. Att efteråt berätta vad man egentligen hunnit med skapar en feedback-loop – man lär sig av sina egna arbetsprocesser.
Källa: Christofer Gradin Franzén, psykolog. Utvecklar spelet Cohero för att skapa förändringsprocesser i arbetsgrupper.
Den 8 januari 2015 var TV4 Nyhetsmorgon hos Amrit och sände ett inslag i direktsändning:
http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3040480
Fler SvD-artiklar av Agneta Lagercrantz
Jag har nyligen slutat vara anställd. Tar ut en tillräcklig del av mina pensioner så jag klarar mig. Tar några uppdrag för att det är kul och för att jag vill dela med mig. En del tar jag inte betalt för, en del kostar. Att vara med i detta sammanhang skulle vara kul.
Jag tyckte att det framgick av artikeln att vi jobbar i tystnad men då det inte framgått helt så vill jag förtydliga detta här. Vi sitter i samma rum och jobbar, men när vi jobbar så gör vi verkligen det och det pågår inget prat och den som behöver ta ett telefonsamtal eller göra något annat som låter får göra det i ett annat rum.
Under pauserna är det dock ibland en helt annan sak. Då kan det hända att vi stojjar ordentligt, men ibland mediterar vi och då är det tyst även då.